Summa sidvisningar


Jag heter Gerd

10 februari 2013

Livet har nästan återvänt...

...efter en riktig pärs !

Våra tankar går tveklöst till Anders och Birgitta, som båda drabbades av riktigt grym förkylning för en dryg månad sedan nere i Benidorm. Det är väl en sak att drabbas av dyligt när man är på hemmaplan i Sverige och har allt man behöver runt omkring sig (vänner, läkare, apotek och stora ytor att röra sig på).

Mitt (Bosses) elände började i onsdags i förra veckan (30/1) när jag helt plötsligt konstaterade att jag hade enormt svårt att svälja. I tillägg började jag skaka framåt eftermiddan och tempen visade på 38,5 grader. Envis som man ofta är, så lade jag detta bakom mig och såg fram emot torsdag morgon. Men detta visade sig vara något värre än en vanlig förkylning - problemen med att svälja gjorde det omöjligt att äta och t.o.m. att dricka ett glas vatten. En halv mun lyckades jag få i mig varannan timme med mycket stort besvär.
Gerd "tjatade" att jag  borde uppsöka läkare - var det någon som läste ordet "envis" här ovan...?! Jojo, det är jag konsekvent och alltid när jag blir sjuk vilket lyckligtvis - för Gerd - är väldigt sällan.
Natten mellan torsdag och fredag blev ett minne för livet - i negativ mening naturligtvis - problemen med att svälja och t.o.m. andas blev bara värre och värre, så på fredag morgon "vann" Gerd. Det ÄR dags att ringa till vår läkare och kl. 13.00 var jag välkommen på ett besök. Nu hände mycket på kort tid - läkaren gjorde en noggrann undersökning och var tämligen säker på att jag drabbats av en riktigt elakartad struplocksinflammation (epiglottit på läkarspråk). Jag trodde i min enfald att jag skulle få åka hem till bostaden efter detta besök, men så ville inte vår läkare. Jag erbjöds ambulanstransport till sjukhuset, men så var det ju detta med envis... Här ska icke åkas ambulans - här ska åkas egen bil !
Vid ankomsten till sjukhuset träffade jag en läkare som förklarade för mig att detta var ett allvarligt tillstånd som jag hamnat i och att jag därför skulle läggas in på intensiven - min sänka - hör och häpna - låg på 375 !!
Den ska ju helst ligga på under 10, så nu först insåg även den "envise" att läget säkert är allvarligt.

Här  blev jag nu liggande till på tisdag förmiddag då jag skrevs ut och kör hem till  bostaden igen för egenvård med hjälp av antibiotika och receptbelagda verktabletter. Idag, söndag den 10/2, så har jag fortfarande mycket ont när jag sväljer och vaknar 3-4 gånger per natt i en "swimmingpool" - dy blöt i svett.
I torsdags var jag på återbesök på sjukhuset och ska åka dit igen på onsdag i kommande vecka och hoppas att detta elände snart är över !

Med denna artikel vill vi rikta oss till alla er som är lika envisa som jag (Bosse) - åk alltid till din läkare när du känner dig riktigt krasslig - det kan vara mycket allvarligare än du själv tror !

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till Dr Gustaf Levin och hans stab av medarbetare på sjukhuset !


12 kommentarer:

  1. Fy vad otäckt men vilken tur att du i alla fall åkte till läkare. Hoppas att du snart är kry igen. Många kramar från oss.

    SvaraRadera
  2. Stort tack för er fina omtanke !
    Det börjar kännas bättre och ikväll kände jag till och med för att ta en whisky före middan och den smakade bra, så nu är nog "räddningen" nära...

    SvaraRadera
  3. Usch, otrevlig historia... Skönt att höra att det är bättre! Farligt att vara FÖR envis ibland...Peter kan ha de där tendenserna så jag känner igen! ;)

    SvaraRadera
  4. Peter, då kan vi ta varandra i hand - lika envisa i vissa lägen. Men, handen på hjärtat - tjejerna "vinner" väl som vanligt och vi får inrätta oss i ledet...

    SvaraRadera
  5. HEJ!
    Oj jäklar... inte bra!! Skönt om det är bättre nu!!! Fortsätt krya på er!!

    SvaraRadera
  6. Tack för det Ninni. Livet börjar faktiskt att återvända, men det har varit otroligt segt !

    SvaraRadera
  7. Det var en riktigt otäck historia som du åkte på. Skönt att det finns läkare som tar saker och ting på allvar. Själv tror man ju alltid att man är starkast i världen, men oftast brukar ju herrarna vara väldigt känsliga, men sedan när det blir riktigt allvarligt, då är det aldrig något att bry sig om. Envisheten kan ibland bli lite besvärande, då är det tur att det finns lite kvinnlig list och övertalningsförmåga. Skönt att du är på bättringsvägen och var försiktig. Vi har ju en visit vi skall ses på senare i år, vill vi minnas så sköt om er båda två. Skickar ett par bamsekramar från Smålands Riviera, lite frusen fortfarande, men.... 3 M

    SvaraRadera
  8. Vi tackar så mycket för er fina omtanke !
    Och försiktig med hälsan ska man ju vara (en god vän sa för några dagar sedan, att "du måste vara rätt om dig nu och fram till i höst i första hand, ni som ska åka på övervintringsresa till Spanien och Portugal")...
    Vårt pilotmöte på Malmslätt ser vi verkligen fram emot på försommaren !

    SvaraRadera
  9. Oj, vilken pärs du har genomgått Bosse! Tur att du fick god läkarvård! Många tycks vara ganska svårt sjuka hemma, men du hade maximal otur och ändå mitt i allt en sagolik tur! Krya på dig ordentligt önskar vi! PS Har försökt lägga in en kommentar flera gånger, men det har inte gått DS

    SvaraRadera
  10. Ja, det har varit (och är) en riktig pärs !
    Idag, måndag den 18/2, togs beslutet att sjukskriva mig ytterligare 2 veckor. Det går def. åt rätt håll, men struplocksinflammationen sitter kvar om än bara till cirka 25%. Det märks även att krafterna i kroppen inte finns där som tidigare, men med hjälp av promenader i allt snabbare takt så ska det bli ändring. Det är lätt att tycka synd om sig själv i lägen som dessa, men det ska man inte göra - det finns andra som har det betydligt värre och en positiv inställning sägs kunna göra underverk !
    Tack för er fina omtanke !

    SvaraRadera
  11. Oj, det är inte bra att vara för envis heller, vet inte om det är vår generation som är lite envis, och skall klara allt själv.

    Krya på Dig!


    SvaraRadera
  12. Du har helt rätt !
    Vår generation är extra envisa enl. vårt sätt att se det. I de flesta fall enbart av godo, men avseende sjukdomstillstånd är vår generations egenskap kanske av det tveksamma slaget.
    Tack för er omtanke och lycka till med era fortsatta äventyr i Marocko. Vi följer med stort intresse varje dag !

    SvaraRadera